Pumpservice i Växjö ordnar problemen med majonnäsen

För rörledningar inom livsmedelsindustrin används ofta en disk- eller rengöringsmetod som kallas Clean In Place och förkortas CIP. Det innebär att man, när det är dags att diska, kopplar in rörsystemet och pumpen i en särskild rengöringskrets som är skild från processerna för hantering av livsmedlen.

Efter pumpning av rengöringsmedlet under en god stund, så pumpas det rent vatten genom systemet ett tag, tills allt rengöringsmedel är borta. När man utformar rutinen för att diska på detta sätt så låter man analysera det sista sköljvattnet för att få bekräftat att allt rengöringsmedel är borta.

Normalt görs sådan diskning med ett alkaliskt rengöringsmedel som inte skummar. Du kan själv tänka hur det skulle kunna bli annars, om man använt ett rengöringsmedel som skummar på samma sätt som medel för handdisk brukar göra. Om man hade pumpat det runt, runt ett tag så hade det blivit väldiga mängder med skum.

Diskteknik för att ta bort biofilm

Ett svårhanterat problem inom livsmedelsindustrin är dock bildandet av så kallad biofilm. Nej, det har inget med biografer att göra. Det handlar nämligen om ett tunt, tunt skikt av biologiskt material som fäster väldigt hårt på insidan av pumpar och rörledningar. Det kan innehålla både bakterier och näring för desamma. Inte alls bra således om man vill producera livsmedel av hög kvalitet.

Majonnäsfabriken i Växjö insåg nu att de stod nu inför detta problem. Trots noggranna diskningsrutiner hade nämligen analyserna visat att bakteriehalterna var för höga. De var nu tvungna att kontakta pumpservice i Växjö, https://www.pump-pyrolysteknik.se/pumpservice-vaxjo/, för att kunna åtgärda problemen.

Där förklarade man att bästa sättet att komma tillrätta med biofilm var att emellanåt köra en syradisk i CIP-systemet. Genom att omväxlande diska alkaliskt och surt skulle biofilmen kunna brytas upp och förstöras. Detta lät bra, tyckte förmannen på fabriken, och satte genast igång med att justera diskrutinerna.